REFERAT FRÅN AKTIVITETER 2010
Utdrag ur Ölandsbladet 16/2 2010
BORGHOLM
Det var tungviktarmöte på Borgholms bibliotek lördagen den 13/2. Inför fullsatt hör-lokal, 50-talet personer, mötte Margit Friberg (årgång 1904) sin något yngre författarkollega Anna Rydstedt (årgång 1928). Det var inte fråga om någon seans, utan båda företräddes av ledande representanter för sina respektive litterära sällskap.
De som sammanförde de båda författarna och deras alter egos var Svenska Turistföreningens Ölandskrets genom Anita Bertilsson och — givetvis — Borgholms bibliotek genom Gunilla Lydmark. Det är för övrigt inte första gången dessa båda organisationer går ihop om ett litterärt arrangemang.
De båda alter egosarna (om denna böjningsform tillåtes), som möttes i detta givande litterära givande, tagande och jämförande var de båda ordförandena i de litterära sällskapen, Sigrid Fredriksson för Margit Friberg, och Viktoria Bengtsdotter Katz för Anna Rydstedt.
De båda är givetvis expert på "sin" författare, om som sådana hade de som förberedelse mailkommunicerat kring tre teman eller arenor, som de valt ut att låta sina författare mötas kring och på. I en mycket spänstig dialog läste de ur författarinnornas verk som illustration av temana "fåglar", "alvar" och "rymd".
EXISTENTIELL VIPA
Kring vipan fanns det anledning att diskutera en hel del Margit Friberg använde denna fågel, som åtminstone förr var en av Ölands karaktärsfåglar, som tidsmarkör. Vipan, som ofta är optimist i överkant och lägger de första äggen utan
hänsyn till att det kan komma förnyade köldknäppar och snöstormar, markerar övergången mellan vinter och vår.
Även för Anna Rydstedt var vipan viktig, för henne ingick naturen; och dess invånare som en del: i författarinnans "existentiella närmande till naturen", för att citera.
För båda författarinnorna är Öland intensivt närvarande i det skrivna verket, men Margit Friberg undvek att använda öländska eller fastländska ortsangivelser eller ens namnet "Öland", avser hon Kalmar, skriver hon "staden". Anna Rydstedt däremot tvekar inte att göra motsatsen. Handlar det om Grönhögen, så skriver hon "Grönhögen".
Viktoria Bengtsdotter Katz kunde berätta att det existerar en brevväxling mellan de båda författarinnorna. Denna finns sedan en kort tid tillbaka i Kungliga Biblioteket i Stockholm, där all efterlämnad skriftlig Rydstedtdokumentation deponerats.
Särskilt pikant i denna samling är ett brev från 1985, som de båda författarinnorna gemensamt skrev till statsminister Ingvar Karlsson, adress Rosenbad, där de protesterar mot Cementas användning av flytande lösningsmedel i anläggningen i Degerhamn. "Vänligen i medborgerlig anda" frågar de regeringschefen om han vill se ett Öland med en levande natur även i fortsättningen, eller...??
ETT ANNAT MÖTE
Sigrid Fredriksson nämnde Topelius som inspirationskälla för Margit Friberg, och Viktoria Bengtsdotter Katz talade om hur Anna Rydstedt inte fick följa sin kallelse att bli präst. Båda dessa faktadetaljer har de båda författarinnorna själva skrivit om sig själva. Slår man upp "Författaren själv Ett biografiskt lexikon för 1189 samtida svenska författare", så finner man att det i detta verk har ägt rum en annan form av möte, också ett fiktivt sådant, mellan de båda författarinnorna. De båda har här levererat en självkarakteristik med en hel del intressanta upplysningar.
Margit Friberg valde att intervjua sig själv Hon avslöjar att hon nog skulle ha skrivit flera böcker, om det inte varit för "marktjänsten". Och även valet av genre har påverkat.
"Att förfärdiga romanbyggen om det förflutna" tar tid. Hon säger sig rysa med Stendhal "vid den forskarmöda som kan fordras för att få fram en enda detalj". Och att hon valt den historiska genren, "skyller" hon helt på Zakarias Topelius, vars "Fältskärns berättelaer" påverkat henne "som läshungrigt barn".
UNGDOMSDIKTNING
Anna Rydstedt väljer att ge sin självkarakteristik i tredje person, "hon". Hon talar om debutsamlingen "Bannlyst prästinna" som uttryck för hennes besvikelse över den fräna debatten om kvinnliga präster, som fått henne själv lära humaniora i stället för teologi.
Sina tre första diktsamlingar, inkluderande även "Lök-vår" och "Min punkt", kallar hon "sin ungdomsdiktning". Hon vittnar om hur hennes diktning spänner mellan mörker och ljus, mellan förtvivlan och försök till förtröstan. Och så skriver hon mot slutet på följande sätt:
-Anna Rydstedt (= Jag själv) har muntligt vittnat om den ljusupplevelse som träffade barnet de stunder hon kunde försjunka i betraktandet av de öländska himlarna över marken, särskilt den bländande ljusa vårhimlen, lärkans himmel, över grönspirande vidder mellan vida horisonter.
En illustration av begreppet "rymd", som griper! Men gripa tag i åhörarna, det gjorde även de båda ordförandena i Borgholms bibliotek, om vilket en tacksam publik med stor tydlighet vittnade.
ANDERS MARELL
Utdrag ur Ölandsbladet 4/3 2010
Dramatiserad roman på vårlig turne
FÖRA
Dalsjö Dramatiska teater i Degerhamn, har satt upp en pjäs i två akter, en dramatisering av romanen Vandrar Mari, av den öländska författarinnan Margit Friberg, nu ger sig teaterensemblen ut på en vårlig turne till norra Öland med första anhalt i Föra bygdegård den 13 mars.
Romanen Vandrar Mari har dramätiserats av läraren och musikpedagogen Margaretha Holm Magnusson. Hon skriver egna texter till sin musik och har givit ut en lärobok i musik för barn på låg- och mellanstadiet.
Margaretha berättar för Ölandsbladet, att hennes tidigare dramatisering av Nu seglar Adonia, mottogs med stor entusiasm av Margit Fribergsällskapet och man hoppades att hon skulle göra något liknande med någon annan av romanerna.
Hon valde att ge publiken hela Vandrar Mari, gestaltad genom korta scener som kronologiskt följer berättelsen.
Förutom maken Uno Magnusson, medverkar två unga gymnasister, Cassandra Sten Åsenius och Louise Fransson, den något äldre Maria Kronudd, som spelar huvudrollen och så Rolf Johansson.
Alla aktörer är ölänningar, fem från Degerhamn, Rolf Johansson är bosatt i Kastlösa.
Handlingen omspänner geografiskt hela Öland och har ett historiskt intressant ämne. År 1801 avskaffades djurgårsinrättningen:
Den sommaren går Vandrar Mari mot norra Öland, även till Föra socken, vars hembygdsförening och bygdegårdsförening gemensamt beställt en föreställning.
En anledning till varför pjäsen får en föreställning just där är att i Föra växte Uno Magnusson upp. Han är genom sina många år som lärare och skådespelare, med många fina rollprestationer på scenen, en mycket populär person.
Margit Fribergsällskapets strävan att göra hennes romaner lästa är lovvärt. Margit Friberg var en mycket skicklig berättare, hennes romaner , bygger på historiska fakta och är ändå skönlitterärt välskrivna av hög, litterär klass. Men alla läser inte romaner, menar Margaretha Holm Magnusson,
då kanske de i stället ser en dramatisering.
Margaretha berättar, att hennes dramatiseringar av Margit Fribergs romaner är en del i den satsning Margit Fribergsällskapet gör för att fler ska upptäcka hennes roman konst.
- Hur började dina dramatiseringar av Margit Fribergs romaner?
- För två år sedan gjorde jag en dramatisering av, Nu seglar Adonia, på uppdrag av Margit Fribergsällskapet. Nu har jag gjort den här.
- Hur har du lagt upp pjäsen?
- Bearbetningen av Vandrar Mari omfattar hela romanen i korta scener. I romanen finns både folkvisor och psalmer, därför har jag lagt in sånger i pjäsen.
- Jag har använt de äldsta melodierna till psalmerna och ett par kända folkvisor och så har jag skrivit text och musik till en visa. Det tog lång tid, det var jobbigt, men också väldigt roligt. Jag har fått ett mycket positivt mottagande av mina tidigare dramatiseringar och sceniska bilder, det har känts bra.
- Det här är ju ingen premiär för Vandrar Mari, utan en turne med en föreställning som vi spelat på södra Öland och som vi nu presenterar uppe på norr med början i Föra, men både Borgholm och Löttorp ska få besök längre fram i vår.
- Hur många står på scenen?
- Jag är glad att jag inte behöver fler som medverkar, persongalleriet i romanen är stort, några av de medverkande måste göra dubbla roller.
- Tack vare ordföranden i Föra hembygdsförening Ing-Marie Samuelsson, kan Föra och norra Öland ta emot Vandrar Mari. Den 13 mars kommer vi till Föra Bygdegård.
Föra hembygdsförening och Föra bygdegårdsförening arrangerar föreställningen gemensamt.
RAGNHILD OXHAGEN
Utdrag ur KalmarPosten 18/3 2010
Ett ovanligt "nyutgivningsboksläpp" har brakat loss på "Ölandsrummet" på Färjestadens bibliotek.
Det är den legendariska författarinnan Margit Fribergs första bok från 1942, som nu ånyo finns för inköp. Den första upplagan tog slut för länge sedan. Ettusen friska ex finns nu för alla bokälskare att lägga rabarber på. Och de fyra initiativrika "boksläpparna" är värda allt beröm. "Mitt liv är en våg" heter nyutgåvan. Margit Friberg skrev tio romaner och två faktaböcker.
Skriva biografi på Margits vis
SKOGSBY
I boken "Mitt liv är en våg" skrev den öländska författarinnan Margit Friberg en berättelse som bygger på hennes egen släkthistoria. Det var ett av de exempel på biografier som Margareta Lilja-Svensson lyfte fram när Margit Fribergsällskapet bjöd till samling i veckan.
— När vi läser en biografi är det viktigt att komma ihåg att författaren alltid väljer vad han eller hon vill berätta. Sedan gör läsaren sin egen tolkning av texten. Då är frågan — finns det någon sanning i det som skrivs? frågade Margareta Lilja-Svensson retoriskt.
Hon gav exempel på biografier av skilda slag som har skrivits genom åren och menade att frågan som blir viktig vid varje läsning av självbiografier är hur man förhåller sig till verkligheten. Vill man som läsare att allt i en självbiografi ska vara objektivt sant hittar man ingenting att läsa, enligt Margareta Svensson-LiIja.
NYTRYCKT ROMAN
"Mitt liv är en våg" är den andra romanen av Margit Friberg som litteratursällskapet har låtit nytrycka.
Boken var författarinnans debutroman och bygger på hennes egen släkthistoria. När deltagarna på folkhögskolan ställdes inför frågan vad som är sant konstaterade man att Margit Friberg i alla sina böcker var noga med detaljer, saklig och faktabaserad.
I flera av böckerna kan man identifiera orter och händelser som har skett på Öland. I den aktuella boken berättar hon om sin egen släkt, även om det sker i romanform, och huvudpersonen Sara Johanna har fått drag av författarinnans egen farfarsmor.
Hur verklighetens Sara Johanna levde kunde Gerd Wickleus berätta. Gerd har tillsammans med sin make ägnat sig åt släktforskning och kommit i kontakt med Sara Johanna Jönsdotter, som föddes 1823.
När Gerd sedan berättade om saker som hon fått fram om denna Sara och jämförde med bokens huvudperson Sara Johanna fanns det många slående likheter. Antalet barn, utbildning, yrke, flytt från Öland till Stockholm till Orust och sedan tillbaka till Öland är bara några detaljer som överensstämmer.
SKELETT FÅR LIV
— Sara Johanna måste ha varit en oerhört stark och målmedveten kvinna, säger Gerd Wickleus.
— I en svår situation, när gården hade gått familjen ur händerna och maken gett sig av tog hon de båda pojkarna med sig för att utbilda sig till barnmorska i Stockholm.
Gerd Wickleus redogjorde även för andra människoöden i den släkt som hon genom släktforskningen har mött och som Margit Friberg har lånat drag av i sin roman.
— Släktforskning är som ett skelett som byggs på alltmer och är oerhört intressant. Men romanformen som Margit Friberg använder sig av ger kött på benen och gör att fantasin och tanken får liv, säger Gerd.
Frågan från tidigare på kvällen kom tillbaka. Vad är sant? En sak är i alla fall säker: både verklighetens och romanens Sara Johanna utbildade sig till barnmorska i Stockholm. Beviset på det, examensintyget, hängde i alla år på väggen hemma hos Margit Friberg och idag finns det pä väggen hos Margits dotter Inger Hasselbaum.
MARIA WIELL
ÖLANDS SKOGSBY
Det är mycket Margit Friberg just nu. Det ser det livaktiga Margit Friberg-sällskapet till. Nu senast var det vice ordföranden i sällskapet, Margareta Lilja Svensson, Mörbylånga, som introducerade trettiotalet intresserade i det självbiografiska skrivandets konst, till viss del även i Fribergsk tappning.
Platsen var Strömstedtsalen på Ölands Folkhögskola, och infunnit sig att hälsas välkomna av ordföranden Sigrid Fredriksson hade 6 herrar och 25 damer. Som inledning till en gruppdiskussion om självbiografiska inslag i Margit Fribergs debutroman ”Mitt liv är en våg” talade Margareta Lilja Svensson om olika författares sätt att skriva självbiografiskt, om olika sätt att förhålla sig till verkligheten. Det var ett brett spektrum hon presenterade, allt från jagskildringar, över spökskrivare till nyckelromaner. Som ett tänkbart men omdiskuterat exempel på det senare nämndes Gertrud Liljas ”Kvinnorna i släkten”.
KOMPLICERAT
Allra mest komplicerat blir det när författare, som så ofta idag, blandar fakta och fiction till något som kallas ”faction”. Det finns olika grader av blandning. Liza Marklund visade sig ju i ”Gömda” ha friserat verkligheten, medan Carina Burman i sin roman om Johan Henrik Kellgren, ”Min salig bror Jean Hendrich” enligt egen uppgift hittat på allting.
När det sedan gällde ”Mitt liv är en våg” så visade det sig att hela det i boken avporträtterade släktträdet var kalkerat efter författarinnans eget träd. Det visste framför allt Gerd Wickleus, som med en imponerande släktforskningsinsats bakom sig kunde berätta att huvudpersonen Sara Johanna i själva verket var Margits farfars mor - detta som endast en detalj i allt det spännande som mötesdeltagarna fick sig till livs.
ANDERS MARELL
Ölandsbladet tisdag 3 augusti 2010
Margit Friberg-sällskapets
årsmöte i Smedby
SMEDBY
Avsikten är att Margit Friberg-sällskapets årsmöte ska hållas nere vid Kalmarsund vid Gåsesten, en viktig plats i författarens liv och dikt.
Förra sommaren drog en regnstorm in över Öland och årsmötet och teateruppsättningen av "Vandrar-Mari'" gavs i Smedby kyrka.
Med hot om regn blev mötet även i år flyttat, denna gång till Sockenstugan i Smedby, där sällskapet har fått tillgång till ett rum.
Mats Dalborg, välkänd sen sin tid som präst i Gärdslösa, reciterade dikter av Erik Johan Stagnelius, sjöng visor av Dan Andersson och Nils Ferlin och lyckades även väva in Margit Friberg i sin framställning till flöjt och gitarr.
Årsmötesförhandling- arna klubbades vant igenom av sittande ordförande Sigrid Fredriksson. Eivor Åsenius som varit ledamot i styrelsen sen starten 2002 hade avböjt omval och tackades meden blomma och uppskattande ord för sina insatser i styrelsen under åren.
Den nya styrelsen be står av Sigrid Fredriksson, Kristina Wågesjö, Margareta Lilja-Svensson, Elisabet Engqvist, Britt- Marie Rosenqvist och Anita Bertilsson. Suppleanter är Inger Lundgren och Ingalill Morén Hybbinette. Adjungerade är två medlemmar ur Smedby Hembygdsförening.
Sigrid Fredriksson kunde nöjd läsa upp verksamhetsberättelsen som till stor del handlade om nyutgivningen av Margit
Fribergs debutroman från 1942 "Mitt liv är en våg".
Det är Mats Asenius som har arbetat mycket med bokutgivningen ge- nom att skaffa tillstånd att trycka boken och även fått till ett bra ekonomiskt avtal.
Romanen har fått fina recensioner av Bibliotekstjänst och har nu spridits till 150 bibliotek runtom i landet.
Försäljningen har även i övrigt gått bra och är därmed helt i sällskapets linje att sprida kunskap om Margit Friberg och hennes författarskap.